Kommunikativ kompetens är organisationens viktigaste kapital – det kan och bör man studera

I arbetslivet krävs alltmer färdigheter inom kommunikation och interaktion. Man kan lära sig och bör studera interaktivitet: utbildningens centrala uppgift är förbättra de kommunikativa färdigheterna. Målsättningen för modersmålsundervisningen i yrkeshögskolorna är att studenterna inser att de kommunikativa färdigheterna är en viktig del av yrkeskompetensen och en förutsättning för en organisations framgång. Studenten behöver en bra beredskap för att möta arbetslivets ökande krav på kommunikationsfärdigheterna. Därför måste man se till att undervisningen i modersmål och kommunikation i yrkeshögskolornas läroplaner är tillräckligt omfattande.

Yrkeshögskolornas arbetslivsinriktade kommunikationsundervisning gör studenterna medvetna om vilka målsättningar och konsekvenser ens egna och andras sätt att kommunicera har, och hur man förbättrar kommunikationen. För detta ändamål behövs professionell vägledning och respons av modersmålslärare.

Färdighet i muntlig kommunikation är en förutsättning för framgång i arbetslivet
Speciellt färdighet i muntlig kommunikation är viktig för framgång i arbetslivet. Enligt arbetsgivarna har de nyutexaminerade stora brister i sin kommunikativa kompetens speciellt vad beträffar att lyssna och diskutera, i fråga om interaktivitet och presentationsteknik och i fråga om att ta emot respons, att argumentera och att lösa problem. Dessa färdigheter behövs allt mer i arbetet, men undervisningen är knapp i förhållande till behovet, vilket FD Emma Kostiainen konstaterade redan år 2003 i sin doktorsavhandling ”Viestintä ammattiosaamisen ulottuvuutena” (Kommunikation som en dimension i yrkesskickligheten).

Skrivandet är en väsentlig del av arbetet
Skrivandet är för allt fler en väsentlig del av arbetet. I många organisationer sköter man uppgifter genom att skriva texter, genom att läsa dem, genom att komplettera dem och genom att diskutera dem. Fastän texternas antal ökar, förväntas skribenterna leverera högklassiga och relevanta texter snabbt. Ju fler texter det finns, desto viktigare är det att de är klara och lättlästa.

Ett nytt arbete är kommunikation och interaktion
På senare tid har man börjat använda termerna nytt arbete och ny arbetskultur. Nytt arbete är att producera och distribuera ny kunskap, och det mest centrala i den nya arbetskulturen är språklig verksamhet, det vill säga interaktivitet och kommunikation. I interaktionen bildar människornas personliga kompetens och tänkande en större helhet, uttryckligen med hjälp av språket. Den här utgångspunkten granskas bland annat i verket ”Kieli työssä” (SKS 2011).

Arbetet är allt mer expertbetonat, vilket kräver analyserande interaktion: färdiga lösningar finns inte, utan uppgiften är att hitta den bästa lösningen. Genom aktiv interaktion skapar man goda förutsättningar för att handla målinriktat också i förändringar, som man inte helt kan behärska. Man måste kunna respektera olikheter, lyssna på varandra och skapa någonting nytt tillsammans.

Elektronisk kommunikation samt informations- och kommunikationsteknologi är redskap i det nya arbetet, vilka kräver både teknologisk och språklig kompetens. Arbetet är också genomskinligare och offentligare än tidigare. Det här ställer krav på alla medarbetares interaktiva färdigheter: var och en måste kunna kommunicera på olika sätt med olika människor genom olika kanaler. Också chefer måste vara öppna; i den nya arbetskulturen räcker det inte att dela ut instruktioner och order, utan man bör kunna diskutera och motivera. Yrkeshögskolorna ska trots den allt stramare ekonomiska situationen se till att de som kommer ut på arbetsmarknaden har en tillräcklig kommunikativ kompetens och att de får kunnig handledning i studierna.

– Yrkeshögskolornas lärare i modersmål och kommunikation (finska och svenska) –